måndag 21 april 2008

Hört på tåget

Jag satt på tåget mellan Malmö och Svedala och två tjejer i övre tonåren sätter sig mittemot varandra vid sidan om mig. Eftersom jag inte har mer skam i kroppen än...ja...jag har helt ärligt ingen skam i kroppen så kan jag inte låta bli att tjuvlyssna lite. Till min besvikelse sa de inte så mycket alls, det var snarare det enda de sa på den femton minuter långa tågresan som förvånade mig. Efter att ha suttit tysta i en minut, säger den ena till den andra: "Skall vi inte ta och lyssna lite på musik?" Inget konstigt med det egentligen, jag förutsatte att den ena skulle flytta sig över till den andra, ta fram en mp3/whatever-spelare, plugga in en hörlur i var sitt öra och lyssna gemensamt. Vad som däremot hände var en underlig händelse som jag aldrig tidigare bevittnat; bägge två tar fram var sin mp3-spelare och lyssnar. Varför sitter man och lyssnar på musik som en gemensam aktivitet när man har sällskap? Jag känner mig gammal och fullständigt oförstående. Är det bara jag som tycker att lyssna på musik är något man gör på detta viset när man är ensam?

Inga kommentarer: